Vissa börjar dagen med en prilla, några snusar bara ibland. För vissa är det en gammal vana, för andra något nytt och diskret. Vem som snusar, hur ofta och vad man väljer skiljer sig mer än många kanske tror. Ålder, livssituation och var i landet man bor spelar roll, och vanorna förändras hela tiden.
Hur vanligt är snus?
Snus är ingen marginell företeelse i Sverige. Enligt Folkhälsomyndighetens senaste rapport använder ungefär 20 procent av männen och 6 procent av kvinnorna snus dagligen. Bland män har siffran legat ganska stabilt, medan kvinnors användning har ökat, särskilt i yngre åldersgrupper.
I åldrarna 16 till 29 syns en tydlig förskjutning från rökning till snus, särskilt bland män, men även fler kvinnor har tagit till sig vanan de senaste åren enligt undersökningar från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. Här spelar det vita, tobaksfria snuset en stor roll. Det verkar tilltala en bredare målgrupp än traditionellt portionssnus och lössnus.
Även om snus fortfarande är vanligast bland män i medelåldern har användningen alltså spridit sig. En annan trend är att fler använder snus regelbundet men inte dagligen. Det speglar en mer flexibel syn på snusande där användningen anpassas efter situationen snarare än att vara en fast rutin.
Det handlar helt enkelt inte bara om hur många som snusar, utan också om att vanorna förändras, både vad gäller vilka som använder snus och hur det används.
Från fjäll till förort – snusets geografiska skillnader
Skillnaderna i snusvanor mellan olika delar av Sverige är tydliga. Om man tittar på statistik från Folkhälsomyndigheten och CAN framgår det att snus är vanligast i de norra delarna av landet. I län som Norrbotten, Västerbotten och Jämtland är andelen dagliga snusare betydligt högre än i till exempel Stockholm eller Skåne.
Det finns också regionala skillnader i vilken typ av snus som används. I norra Sverige är det fortfarande vanligt med traditionellt portionssnus eller lössnus, medan det tobaksfria snuset har slagit igenom i södra Sverige. Särskilt i större städer är det vita snuset tydligt dominerande, inte minst bland yngre.
Utbudet i butiker speglar också dessa skillnader. I vissa delar av landet är hyllorna fyllda med klassiska märken och starkare varianter, medan andra regioner domineras av nya format, smaksatta sorter och tobaksfritt.
Sammantaget visar mönstret att snus har olika roller och status beroende på var i landet man befinner sig. I vissa regioner är det en starkt förankrad del av vardagen och kulturen, medan det i andra främst används av specifika grupper eller i vissa sociala sammanhang.
Generationer och val – vem snusar vad?
Åldern spelar stor roll för hur man snusar, både vad gäller sort och vana. Äldre generationer tenderar att hålla fast vid traditionellt snus. För många är det ett invant mönster, dosan har hängt med på jobbet och i vardagen i flera decennier. Det är samma märke, samma smak och samma rutin.
Yngre snusare däremot har ofta en annan inställning. Bland dem har det vita, tobaksfria snuset slagit igenom ordentligt. Det är diskret, luktar mindre och finns i många olika smaker. För många unga är det en produkt som passar in i en modern livsstil där man inte vill att snusandet ska märkas alltför mycket.
Skillnaderna mellan generationer märks inte bara i vad man snusar, utan också i hur man väljer. Det finns i dag ett stort utbud av snus, olika smaker, styrkor och format. Yngre snusare provar gärna nytt och växlar mellan sorter, medan äldre oftare håller sig till en favorit.
Att det finns så mycket att välja på gör det enklare att hitta något som passar, oavsett om man vill ha något diskret, starkt eller bara gillar variation. Snus har blivit mer personligt, och valen säger ofta något om vem man är eller vill vara.
Snus är något vanligare bland personer med enbart gymnasieutbildning än bland dem med eftergymnasial utbildning. När det gäller hur vitt snus används av kvinnor ser det lite annorlunda ut. 8 % av högskoleutbildade kvinnor har använt vitt snus de senaste 30 dagarna i en undersökning från CAN, men bara 5 % av kvinnorna utan högre utbildning än grundskola.
Det vita snuset har gjort att nya grupper börjat snusa, till exempel yngre kvinnor och personer i urbana miljöer. Men den generella statistiken visar fortfarande ett tydligt samband mellan snusanvändning och socioekonomiska faktorer.
Yrkesmiljö spelar också roll. På arbetsplatser där det är svårt att ta många pauser eller där rökning inte är tillåten, har snus länge varit ett alternativ. Det passar i arbetsmiljöer där man inte alltid kan gå ut och vill ha något som fungerar under arbetspasset.
Sammantaget går det att se att snusbruket inte bara handlar om smak eller vana, utan också om förutsättningar i vardagen. Vad man arbetar med, hur möjligheten till pauser ser ut, och vilka sociala normer som gäller i olika miljöer, allt detta påverkar hur, när och varför människor snusar. Det gör snus till en vana som speglar mer än bara personlig smak. Det berättar också något om hur livet ser ut runt omkring.